Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.

AbstraktThe purpose of this study is to examine how Swedish politicians and textbooks in social science choose to describe communism, this in order to see if there is a main discourse that controls what communism is associated with. The study is structured by the following question: How does Swedish politicians and textbooks choose to describe communism, is there a main discourse that controls how language is used? The method chosen for the analysis is discourse analysis. Chain analogy is used to structure the studied texts discursive content. Four textbooks in social science are analyzed and a number of public government documents that contains discussions about communism and the agency Forum för levande historia.The analysis shows that there is a clear discourse among leading politicians that dictates that communism is to be associated with a spectrum of negative words and concepts, but when it comes to the textbooks there isn?t an equally clear discourse and the textbooks differ among themselves in general content.

This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman.

This thesis deals with the cultural efforts of the Swedish labour movement during the periodof 1917-1939. It aims to examine the similarities and differences between social democratsand communists in their approach towards culture.My theoretical guidelines are the dialectic and materialistic view on history as set forth byKarl Marx and Friedrich Engels.I have examined some important individuals in the cultural debate within the Swedish labourmovement, such as Ture Nerman and Arthur Engberg, and I also briefly outline the debate inthe Soviet Union from the classics of Lenin and Stalin.I have found that the social democrats were mainly concerned with a democratic distributionof the existing bourgeois culture rather than working for the creation of a new proletarianculture; the communists on the other hand made considerable efforts to benefit the workers'own culture based on class struggle, but failed to threaten the social democratic ideologicalhegemony among the Swedish working class..

Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism.

Nordiska språk, avancerad nivåVårterminen 2011Handledare: Emma Sköldberg och Anna Helga Hannesdóttir.

Avslut. Många bra artikeluppslag föds i den plötsliga reaktionen över något. Så även här. En text i Göteborgs-Posten satte fart på tankarna om hur romer egentligen behandlas i svensk media..

Denna uppsats behandlar konstruktionen av Vänsterideologi i den svenska partipolitiken under 2001-2013. Uppsatsen förhåller även sitt material och sina fynd till teoretiseringar om Ideologiernas Död och Vänsterns Pånyttfödelse. Det är främst Socialdemokraterna (S) Vänsterpartiet (V) och Kommunistiska Partiet (KP) som undersöks i denna studie. Detta görs med idé- och diskursanalys på partiprogram, valmanifest och TV-sända debatter. Konstruktionen av Vänsterideologi ställs sedan i förhållande till teorin om Ideologiernas Död kontra teorin om Vänsterns Pånyttfödelse..

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad jag som lärare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att främja elevers förmåga att tolka innehållet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjälp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstås med hjälp av de konventioner som Hemingway såväl som hans läsare har att förhålla sig till. Vad jag visat är hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhåller sig till ett mera litterärt kompetent sätt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterär kompetens..

Utgångspunkten för denna uppsats var att analysera gestaltningen av invandrare och utom-svensk kultur i svensk ungdomsfilm med syftet att uppmärksamma en eventuell bristande mångfald. Tillsammans med teorierna postkolonial teori och sociologi har sex utvalda filmer inom mellan åren 2006-2012 analyserats med problemställningar som ska lyfta fram den tänkbara frånvaron. Anledningen till problematiseringen av svensk ungdomsfilm kommer från kännedomen att ungdomsfilmens målgrupp är lättpåverkad och därför anser jag att denna genre har ett större ansvar när det gäller förmedling av ideologier och människosyn. Det samlade undersökningsmaterialet tyder på en omfattande avsaknad av icke-svensk etnicitet i filmer med svenska huvudkaraktärer, samt att de filmer som innefattar andra kulturer ofta skapar en intrig kring huvudkaraktärens etnicitet.  .

The purpose of this essay is to analyze the ideological development of the former communist parties and the contemporary left-wing socialist parties of the Nordic countries. It is aimed at the two decades that have passed since the collaps of the Berlin wall and the parties at hand are; the Norwegian Sosialistisk Venstre, the Danish Socialistisk Folkeparti, the Swedish Vänsterpartiet and the Finnish Vasemmistoliitto. Since the 1960´s these parties have undergone major ideological changes with reference to a widening of their political agenda to an inclusion of democratic ideals as well as the new ideologies of feminism and ecologism. Thus reforming them into modern left-wing socialist parties at different times. The main hypothesis is formulated from the idea that there must be a connection between the startingpoint of reformation and the degree of modernism/traditionalism they show today.

Syftet med min studie har varit att analysera svensk nationell identitetsprocess baserad på mediematerial rörande dispyten som i media kom att gå under namnet Kubakonflikten. Medieanalysen bygger på en totalundersökning av ett femtiotal artiklar under en tvåmånadersperiod våren 2007. Resultatet har påvisat hur svensk identitet produceras i relation till kubanen genom att tillskriva denne en stereotypisk karaktär vilken framställs som svensk identitets motpol. Centrala begrepp vilka genomsyrar svensk identitet har visat sig vara förnuft, modernitet och demokrati. Således verkade konflikten stärkande för en svensk identitet samtidigt som denna förflyttas mot en gemensam västerländsk identitet.

Museum of Modern Art har varit mycket tongivande för historieskrivningen och definitionen av modernismen, "the international style". Svensk modernisms mest kärnfulla period 1930-1960, representeras av 55 objekt i MoMAs arkitektur och designsamling. De svenska objekten i samlingen visar på en reception av svensk design som mest inflytelserik under 1950-talet. Årtiondet är det mest välrepresenterade, till antalet objekt räknade, men ger också den mest representativa bilden av hur svensk design marknadsfördes i USA.De mest inflytelserika tillfällena för marknadsföringen av svensk design i USA under åren 1930-1960 är enligt konstprofessor Jeff Werner (Medelvägens estetik: Sverigebilder i USA), världsutställningen i Chicago 1933, världsutställningen i New York 1939 och utställningen Design in Scandinavia 1954-1957. Knappt hälften av de representerade formgivarna i MoMAs samling fanns med under marknadsföringen ,vilket kan visa på samband mellan marknadsföringen och samlingens karaktär..

Handledare: Andreas Hagberg.

Denna uppsats handlar om vilka nationalistiska kännetecken och egenskaper som en svensk söker för att identifiera en artefakt som svensk. Nationalismen är gömd i allt runt omkring oss. Allt från förskolepedagogiken och skattekontoret till kaffemuggen och lägenheten speglar i någon utsträckning de idéer som det svenska samhället är uppbyggt kring. Denna speciella stämning som är typisk svensk går även igenom i hur man som konsument ser på en svensk produkt eller vilka egenskaper hos en artefakt man letar efter för att avgöra om den är svensk. Uppsatsen undersöker hur ett antal personer i Kristianstad tänker kring svenska ting.